Igår och idag har jag spenderat mycket tid i gymnastikhallen, vilket jag kommer göra varje tisdag och onsdag. Jag får ha dubbla tröjor på mig för där är väldigt kallt. Ungefär som i Sverige just nu. Detta på grund av att man inte tror på värme inomhus, i alla fall inte där eller i hallen..

 

Det är samma aktiviteter varje vecka, med kanske lite ändring på de olika stationerna. Det är också åldersindelat, vilket gör att det är olika svårighetsgrader. Jasmine har i ett tidigare inlägg berättat vad barnen gör där inne så jag tänkte bara berätta varför och reflektera kring det.

 

Där är, vad jag minns, sju olika stationer. Majoriteten av stationerna är för att se och utmana barnen i deras motorik. Pedagogerna observerar och dokumenterar. Detta gör dem genom att fotografera barnen när de är på de olika stationerna. De här fotografierna är också till stöd för att minnas vart varje barn har varit någonstans. Jag fick efteråt vara med, diskutera och försöka minnas.

 

För varje klass har de en lista. Den här listan har en kolumn för varje station. I varje kolumn kryssar man i ifall barnet har varit vid just den stationen. Har barnet varit där många gånger gör man en stjärna. Är det så att man inte minns eller finns dokumenterat tar man det som att barnet inte var där. Ser man ett mönster och att ett barn aldrig är på en viss station försöker man få det barnet att testa på det nästa gång.

 

Där var ett barn som byggde med kuddarna. Pedagogen försökte locka med annat men det här barnet ville inte, utan ville bara bygga med kuddarna. Detta var något som antecknades och nästa gång skulle man försöka få det här barnet att testa andra saker. För alla barn ska chansen att testa och göra allt.

 

Deras pedagogik går mycket ut på att alla ska göra allt, oavsett intresse eller kapacitet. I vår pedagogik så hade man stimulerat och utmanat barnet i byggandet av kuddar. Man hade som pedagog tagit vara på barnets intresse. Frågan är här vad som är bäst egentligen? Ska man försöka få alla barn att göra allt, eller ska man låta barnet göra det den vill? För på något vis kan jag känna att det är positivt att man ser alla barn som lika, men vad gör det om det här barnet står och bygger torn med kuddar istället för att klättra eller hoppa från olika plintar etc. Men ja, vad är egentligen rätt eller fel? De har ju, som oss, ett syfte bakom. Så egentligen kan man inte säga att här finns några rätt eller fel, bara att det finns olika åsikter och kunskaper om vad som anses vara rätt. Men också vad som kan vara bäst för barnen och deras utveckling.

 

Cheers

Johanna